3 november 2015

tröttsamt.









Jag vet. Man ska inte klaga. Det finns ju alltid de som har det sämre. Jag, om någon, är väl medveten om det och möter svårt sjuka dagligdags i mitt jobb. Men ändå, det är tröttsamt. Feber som svänger, bihålor som spränger och halsont. Det kan jag ta, så länge det handlar om mig.



Igår kom lillebror hem från farmor med ont i magen. Och vi kan väl säga så här, det stod inte på förrän han låg nedbäddad i sängen och skedades med vätskeersättning. Det var bara att hålla båda kidsen hemma idag, men han mår tack och lov bättre. Eller, han är snarare helt som vanligt och äter, leker som han brukar. Jag är dock mer däckad än igår och att då roa två inte-sjuka-alls-barn är allt annat än kul. Tröttsamt var ordet...




2 kommentarer:

  1. Fy sjukdom på både en själv och barnen... det kan få den tuffaste på fall. Hoppas ni kryat er allihopa nu?

    KRAMS!!

    SvaraRadera
  2. Men! Trodde jag hade svarat?! Sorry darling!

    När man är sjuk själv har man liksom tillräcklig och sjuka barn på det... Dessutom hemma-för-säkerhetsskull-men-inte-alls-sjuk-visade-det-sig är riktigt tufft!

    Hoppas ni har det grymt i solen.
    Kramar!

    SvaraRadera


Tack för att du vill lämna en hälsning här! Det gör mig glad och inspirerar. Frågor svarar jag på i kommentarsfältet.

~ Karin ~