En helg bestående av kalas rakt igenom lider sakta mot sitt slut medan solen går ner. Klockan är tio på kvällen och ännu kämpar den med att sprida sitt ljus i min horisont. Vi har ett fint läge med kvällssolen rakt in i vardagsrummet och det är nästan magiskt att sitta i dess ljus utan att ha en enda lampa tänd. Till veckan ska uterummet få sig en genomgång och uppfräschning så att kvällarna kan spenderas där inne snart igen.
Den gick fort, den här vintern. Trots allt. Nu har vi allt det ljuvliga framför oss och på instagram och i bloggvärlden följer jag många bosatta i Sveriges södra delar, där grönskan kommit bra mycket längre än här. Och även om jag visserligen kan sakna värmen så känns det skönt att vi har allt kvar. Här uppe står grönskan i blom runt midsommar så det är en bit kvar.
Tills dess njuter jag av ljuset som gör att tiden känns oändlig och som att dagen aldrig tar slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du vill lämna en hälsning här! Det gör mig glad och inspirerar. Frågor svarar jag på i kommentarsfältet.
~ Karin ~